Dikt

Psalm16.se

Dikt - Fjärran i Oändligheten

En dikt som på ett fint sätt knyter ihop vetenskap och tro. Jag vet inte var den kommer ifrån, men min farfar brukade läsa den vid högtidliga tillfällen.


Fjärran i oändligheten

ilar tanken djärv och fri

ser att hela universum

är en evig harmoni


Varmed Han, Allenahärskaren

uti obeskrivlig prakt

sina jordebarn förtäljer

om sin gränslöst stora makt


Lagarna som stjärnan lyder

där hon genom rymden flyr

de ge uttryck för den vilja

som ett universum styr


Allt vad människan kan prestera

blott ett litet grus

mänsklighetens slut

knappt är evighetens tröskelljus


Och fast människan forskat och studerat

flitigt uti sekler år

för att allting lära känna

evigheten ej förstår


Tid som ingen ände har

rymd som ingen ände får

där i stum förundran

människobarnet bländat står


Tjusande och full av under

ter sig skapelsens mystär

allt i ljuva lugna sunder

säg vad slutlig tydning är