Sheila


Psalm16.se


Sheilas dramatisk väg från muslim till kristen

Sheila Mustaq har under sin knappt 50-åriga levnad upplevt stora genomgripande förändringar. Hon växte upp som kristen, gifte sig med en muslim och konverterade till islam. Men efter ett personligt möte med Jesus gjorde livsvägen ännu en U-sväng, tillbaka till utgångspunkten.


Sheila Mustaq är en modern afrikansk kvinna med stil och intelligens, självdistans och humor. Hon växte upp i ett intellektuellt hem i Kenya, där mamman var lärare och pappan rektor. I den miljön var det viktigt att vara duktig och Sheila kände tidigt pressen att göra sin krävande mamma glad.
– Av sammanlagt nio syskon var jag den äldsta. Mina föräldrar hade en traditionell katolsk tro och jag förstod inte varför mamma var så hård mot mig. Men jag var utåtriktad, självständig och levnadsglad och brydde mig inte så mycket om att jag blev så strängt uppfostrad.


Till det yttre hade Sheila det bättre än de flesta unga i Kenya. Hon hade kläder, mat och fick gå i fina skolor. Men på det känslomässiga planet fungerade det inte lika bra; Sheila var svältfödd på närhet, uppmuntran, fysisk beröring och uppskattning för sin egen skull. Hon sökte kärlek och när hon mötte den 12 år äldre mannen från en indisk familj, kände hon sig sedd för första gången i livet. Sedan gick processen mycket snabbt.


Inom sex månader var de gifta och Sheila hade då också konverterat till islam. Både Sheila och hennes man hade med sig sina inre sår och tunga ryggsäckar in i äktenskapet. Mannen praktiserade de religiösa påbuden som muslim, men i praktiken upprepade han bara inlärda fraser.
– Som afrikan och kristen måste jag ta steget att konvertera till islam för att bli accepterad av min mans familj. Jag fick namnet Fatima och började bära slöja och traditionella kläder.


Efter fyra års äktenskap flyttade familjen till Sverige; Sheilas man hade bott här tidigare, var svensk medborgare och hade två barn här med en annan kvinna. Ensam i ett främmande land, med en otrogen och frånvarande man var det som om rullgardinen hade gått ner över Sheilas liv.
– Depression och ångest kom över mig. I Kenya hade jag varit en aktiv kvinna och framgångsrik i mina studier. Nu levde jag i ett land där jag inte kunde språket och min muslimska klädsel stängde mig ute från det svenska samhället. Det enda som hindrade mig från att ta livet av mig var oron för hur det då skulle gå för barnen.


Sheila studerade svenska och det gick bra för henne. Ändå var det tungt, mannen var borta långa perioder och Sheila kände sig oälskad och förkastad. I sin förtvivlan stod hon på balkongen och funderade på att hoppa för att bli av med alla bekymmer.
– Desperat ropade jag då till Gud: ’om du räddar mig från den situation jag lever i, så kommer jag att leva för dig’. En vecka senare satt jag på tunnelbanan på väg till stan då en kvinna satte sig mittemot mig. I vanliga fall såg människor bara min slöja, de såg inte mej; en ensam kvinna, så utlämnad och hjälplös.


Kvinnan mitt emot hälsade på Sheila och sa att hon var på väg till kyrkan. Sheilas första reaktion var: ’finns det kyrkor här’?
– Jag hade bott i Sverige i fyra år och ingen verkade vilja prata om Gud i det här landet. Men den här kvinnan talade om Jesus som någon man kan ha en personlig relation med. Det gav mig hopp om att Jesus skulle kunna hjälpa mig också.


Sheila fick kvinnans nummer och började snart ta kontakt med sin nyvunna vän. Äntligen hade hon någon att prata med!
– Hon bjöd in mig till kyrkan. Jag tog på mig vanliga kläder under min muslimska kläder och åkte dit. I kyrkan bytte jag om på toaletten och packade ner kläderna jag hade utanpå. Jag trivdes och kände frid i kyrkan.


Sheila fick reda på att en kenyansk pastor skulle komma till kyrkan någon vecka senare. När hon hörde hans namn, kom hon ihåg honom från högskolan de båda gått i Kenya.
– Plötsligt kändes det så nära, som om jag fått besök hemifrån. Jättemycket folk hade kommit till mötet första kvällen; aldrig hade jag sett så många människor samlas i Sverige. Jag grät när jag lyssnade till pastor Lais predikan och orden stannade kvar inom mig.


Det var många möten i kyrkan den helgen och Sheila var egentligen beredd att ta emot Jesus redan första kvällen, men hon vågade inte riktigt. När hon kom tillbaka till kyrkan kändes det som om den kenyanske pastorn predikade just för henne.
– Jag ville ta emot denne Jesus som han talade om och det kändes som om jag lyftes fram till Jesus. ’Jesus, nu ger jag mitt liv till dig’; den enkla bönen bad jag och den dagen för 21 år sedan började ett helt nytt liv.


Hemma fanns det ingen frid, det var bråk och kränkningar hela tiden, men nu var situationen förändrad, för Sheila hade en osynlig vän att prata med; någon som alltid hade tid för henne.
– Min nya väninna köpte en bibel till mig; jag älskade att läsa i den och att be. Men hur skulle jag komma ut ur islam? Min vän sa att jag kunde tala med Jesus om det, på samma sätt som jag pratade med henne. Resultatet blev att jag började klippa sönder mina muslimkläder och bönemattorna vi hade (även min mans).


När mannen upptäckte vad Sheila gjort blev han rasande och slog henne. Sheila deklarerade med hög röst att hon inte var muslim längre; hon var kristen och trodde på Jesus. Hennes man sa att hon var hjärntvättad, men Sheila stod på sig. Hon blev döpt och engagerad i församlingen. Många stöttade henne i bön och omsorg och hon växte snabbt i sin tro, samtidigt som relationen med mannen bröts.
– När mina nya vänner i församlingen bad för mig till helande försvann depression och ångest, tillsammans med självmordstankarna och ljus och kärlek kom istället.


Mycket har hänt sedan dess; Sheila har uppfostrat fyra barn och har jobbat många år inom sjukvården. Samtidigt har hon varit aktiv i olika uppgifter i kyrkan och ivrigt delat med sig av sin tro till människor hon kommit i kontakt med. Flera av de patienter Sheila haft hand om har hon fört till tro; sex av dem har hon även fått döpa i vatten.
– Jag har gett Gud löftet att alltid leva med honom och även när lidanden kommer vet jag att Jesus är med mig. Jesus kan hela och upprätta alla som vänder sig till honom. Det har jag sett så många exempel på att jag vet att det inte bara är tomma ord. Själv var jag helt nedbruten och kände mig totalt värdelös men för Jesus var jag värdefull.


För några år sedan genomgick Sheila en tuff kamp mot en aggressiv cancer. När hon fick den tunga diagnosen blev hon först rädd, men då hörde hon en röst inom sig som sa: ”frukta inte; jag är med dig”!
– Jesus är livet för mig och då blir också döden en vinst. Förut hade jag velat dö men nu befallde jag istället döden att ge vika. Samtidigt som jag fick vård fick jag förbön och blev smord med olja. Jag är tacksam för att sjukvården finns, men jag vill också vara beroende av Jesus.


Sheila genomgick en lyckad canceroperation; förbönen hade också haft verkan, eftersom det visade sig att den aggressiva cancern inte hade spridit sig.
– Gud är inte komplicerad, utan kommer till oss på ett enkelt sätt. Ingen vill eller orkar bära någon annan människas behov men Jesus gjorde det och därför får vi kasta våra tunga bördor på honom, säger Sheila Mustaq och strålar av glädje och tacksamhet.

 

Text och foto: Börje Norlén