Anne


Psalm16.se

Anne, helad från Parkinsons sjukdom

Året var 2013 då jag började ana att något inte stod rätt till med min hälsa!

 

Jag hade precis gått igenom en sjukdom som heter binjurebarkssvikt och varit allvarligt sjuk i det i några år. Jag hade fått äta cortisontabletter i hög dos dagligen i ett par år och sedan skulle jag trappa ner det vilket var oerhört jobbigt i sig. I takt med att den ena sjukdomen la sig började andra symtom öka - kraftig yrsel, stelhet, extrem trötthet, balansproblem (jag ramlade, kom inte upp ur en stol och det var svårt att gå i trappor). Jag blev rädd och ängslig. Sov dåligt och fick skakningar i höger hand. Min mimik blev stel i ansiktet, jag fick svårt att svälja och min handstil blev liten. Jag tänkte jag måste ha fått en neurologisk sjukdom. Jag är sjuksköterska och kände igen symtomen. ”Hjälp jag är inte ens 50 år än!” Tanken var att det kan inte vara sant - hur kan det vara att jag nu drabbas av en till sjukdom? Det kändes som mitt liv var slut att jag kunde lika gärna gå i pension.

 

Till slut kom jag till min läkare på vårdcentralen som skrev remiss till neurologen och där fick jag min diagnos - Klockren Parkinson! Läkaren hade aldrig förr sett en så ung människa så svårt sjuk i Parkinson. Mina symtom var kraftiga och jag brast i gråt hos läkaren. ”Varför varför skulle det här hända också?!”

 

Jag fick börja med mediciner, trappa upp, dygnet runt medicinering. Jag fick börja gå hos fysioterapeut och träna balans och styrka. Jag blev såklart sjukskriven. Under åren 2013-2016 åt jag starka mediciner och gick på kontroller, låg inne och blev sämre. Om jag inte tog medicin var tredje timme så började min kropp reagera med skakningar och stelhet. På så vis missade jag inte mina mediciner.

 

Jag är en varmt troende kristen och har varit det sedan 12-årsåldern. Livet har varit hårt och tufft på många sätt men det finns också underbara saker, såsom barnen jag fått och utbildning och intressant jobb. Mitt liv med Herren har alltid varit viktigt men jag har varit olika aktiv i perioder tex när det gäller bön. Efter att jag blev så sjuk så kom jag att söka Herren mer och mer. Jag bad oftare och längre. Jag kom fram till att vad som än händer så vill jag att Herren är nr 1 i mitt liv. Jag tackade honom ofta för livet och allt gott och även det som varit jobbigt och tungt i livet. Jag lärde mig att vi som kristna inte har det bättre eller lättare i livet än andra nödvändigtvis. Men jag fortsatte be om mirakel i mitt liv.

 

En dag när jag satt hemma och var i bön med en till person så fick jag plötsligt se en syn. Jag såg Jesus på korset. Han var ovanför mig och blodsdropparna droppade ner på mig. De tunga blöta bloddropparna gick rakt in genom min kropp genom huvudet och överkroppen och jag tänkte då att ”Ja Jesus, jag vet att du dog för mig också på korset och oj så många bloddroppar som behövdes för mig”. Jag tackade Jesus. Men just då kände jag hur något som kändes som ett tungt svart täcke lyftes av mig och min extrema trötthet var som borta. Jag kunde plötsligt röra mig lättare. Och jag hörde en röst inom mig som sa ”Du fick denna syn så att du aldrig ska tvivla på hur det gick till när du blev helad och av vem”. Dagarna gick och jag var nästan i chock och blandad med förtjusning över hur mycket bättre jag mådde plötsligt. Jag började trappa ner mina mediciner och märkte att jag inte längre behövde dem. Jag bestämde mig för att ringa min läkare och be om en undersökning. Hon ringde mig och när jag berättade vad jag varit med om sa hon att nu har du nog blivit psykotisk för man blir inte frisk från Parkinson. Jag sa att jag vill komma till mottagningen så att hon får undersöka mig och jag fick en tid. Väl där så undersökte hon mig och blev vit i ansiktet och sa att dina symtom är borta. Men att det inte är möjligt! Hon hade som läkare jobbat i 16 år med bara Parkinson och hon visste vad hon såg och gjorde. Jag sa till henne att jag förstår hennes reaktion men att varför skulle det inte vara möjligt för Gud att hela Parkinson när han skapat hela universum?!

 

Då föll hon ner på knä i sitt läkarrum och jag fick be för henne!!

 

Det var en märklig men underbar händelse och jag vet att Herren rörde vid henne just då. Hon ville ändå skicka mig på en hjärnröntgen för att bekräfta allt. Jag gjorde det och väl på mottagningen så säger hon att det i min hjärna inte finns ett enda spår av Parkinson längre. Jag var fullt frisk och hon skrev mig ett friskhetsintyg. Det har nu gått över 5 år som frisk och jag är fortfarande frisk!

 

Jag hade omfattande påverkan på mina muskler i kroppen. T ex höger vad var smalare än vänster. Det kunde man se med ögat. Nu började en lång rehabilitering att återfå min kondition och styrka. Jag är så oerhört tacksam för den nåden jag fått och vill därför berätta om detta så att det kan stärka tron hon andra. Jesus gör under även på 2000-talet och det är jag ett levande bevis på. Jag tror att det viktigaste för oss är att ha inställningen att oavsett om jag är frisk eller sjuk levande eller död så är jag Herrens. Hur mitt liv blir och vad som händer är helt i hans händer!

 

/Anne